Tomten var tidig i år. Del 2


Det fick bli två inlägg om denna händelse. Jag ska förklara varför.

I del 1 tackade jag regissören, som gav mig rollen, och som fyllde min kalla höst med mening. En anledning att kliva ur sängen som inte kändes som ett tvång.

Men det finns fler som bidragit till att den här presenten blivit något ännu större – ensemblen!

Dessa underbara ungdomar, som älskar scenen lika mycket som jag, och som lägger ner så mycket tid och energi på detta att det värmer i en gammal teaterstofils hjärta.

Ni, som redan från första dagen jag kom in i gruppen, har skänkt mig så mycket kärlek, och glädje, och framförallt, en gång för alla, totalt bekräftat VARFÖR jag älskar teater.

I går var det någon som såg föreställningen för andra gången sedan premiären, och konstaterade – ”Det är inte längre ungdomsteater.” Han har helt rätt! Ni spelar professionell teater som vore ni vuxna skådespelare. Ni lyser med sådan självklarhet, tar era roller på allvar och med respekt och levererar på en nivå, som egentligen borde vara ett par års erfarenhet utanför er räckvidd.

Jag känner mig inte gammal när jag är med er. Ni är så otroligt jämbördiga, att jag ofta känner den där kicken man får, när en motspelare driver och triggar så att mansjälv måste prestera mer. Det är en helt underbar känsla.

Ni besitter alla förmågan att pendla mellan allvar och vansinne på en tunn, tunn lina.

Ni gör mig glad varje morgon, ni lämnar mig på kvällen med en varm känsla i kroppen.

Jag vill inte att det ska ta slut. Jag gråter nästan nu, när jag tänker på att vi bara har två föreställningar kvar tillsammans.

Men minnet den tid vi haft tillsammans, kommer att finnas med mig till den dag jag dör.

Ni har ALLA, på varsitt sätt, gjort mitt 2010 till ett år att minnas och se tillbaka på med glädje och kärlek.

Jag hoppas att jag får arbeta med er igen.

Magnus och Calle har förgyllt min höst, och ni har verkligen berikat min.

Det vill jag att ni ska bära med er. Jag har fått ett par utbrott på er, men jag älskar er alla.

Jag kan bara hoppas, att även jag, på något vis har kunnat ge er något, i form av erfarenhet, små tips och knep. Och att jag inte varit alltför hemsk mot er de dagar jag varit lite grinig.

Så till Magnus, Moa, Dessi, Josse, Jossan, Erik, Wille, Agneta, Gustav, Amanda, Sandra, Anna, Ella, Fredrik, Johan, Simone, Tova, Loke, Melina (jag ber till gudarna att jag inte glömt någon nu…….) och alla ni killar och tjejer bakom scen och på teknik och i garderob. Och så Bengt förstås….

Älskar er!!!!! Vi ses på söndag.

Och glöm nu inte: Proud of you! Julsånger vi kommer att minnas resten av livet!

Annonser

Om nynarcissisten

Glappkäftad retoriker, koffeinmissbrukare, kulturkreatör och allmänt småbitter på det mesta. 'Jag diskriminerar ingen - jag har svårt för de flesta!'
Det här inlägget postades i Kultur, Självbekännelser. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Tomten var tidig i år. Del 2

  1. Agneta Regnell skriver:

    Bara så du vet. Sist jag kolla var jag med också

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s